Tjänster - en het trend som håller

Flykten från olönsam hårdvara till mer lönsamma program och tjänster är en stark trend. Den lär bli ännu tydligare nästa år.

Det är framför allt ett företagsköp förra året som visar på hur stark trenden till tjänster är. Det beror inte på att affären var ovanligt stor, utan på vem som var köparen.

Affären som åsyftas är Dells köp av Perot Systems för nästan 30 miljarder kronor. Även om affären på kort sikt inte får någon betydelse för den svenska marknaden, så är den betydelsefull därför att den markerar en total kursändring i Dells affärsmodell, som hittills nästan enbart gått ut på direktförsäljning av pc och servrar till företag och hushåll med priset som främsta konkurrensvapen.

Bland leverantörerna på topp tio-listan var det IBM som inledde omvandlingen till att bli ett tjänsteföretag. Den omvandlingen började redan på 90-talet och har lett till att tjänster i dag står för långt mer än hälften av IBMs samlade intäkter.

Länge var IBM ensamt bland de stora om att gå till tjänster, men det kom efterföljare. HP som länge haft svårt att matcha IBM:s outsourcingkontrakt hos de stora kunderna gjorde 2008 slag i saken och köpte EDS – en av världens största outsourcingleverantörer. Prislappen var därefter – nästan 100 miljarder kronor.

För att belägga tjänstetrenden ytterligare kan Xerox köp av Affiliated Computer Service september förra året räknas in. Visserligen kvalar Xerox inte in på topp tio-listan, men köpet är intressant därför att det är ytterligare en leverantör av hårdvara som slår sig in på tjänstemarknaden. Intressant är också att Xerox betalade 45 miljarder kronor för ett konsultföretag som ytterst få svenskar ens har hört talas om tidigare.

Självfallet måste också cloud computing, molnet, räknas i in tjänstetrenden. Det är fortfarande ett begrepp som håller på att sätta sig och några affärer som märks i det stora hela finns inte. Så förblir det nästa år, men det är en stark utveckling. Enklaste definitionen är att applikationer inte körs ute hos användaren, utan på en server i ett datacenter någonstans via internet. Användaren använder sin webbläsare, som allt mer kan liknas vid ett operativsystem. Man kan se molnet som en ny slags outsourcing.

I år har molnet mest handlat om att de stora leverantörerna har positionerat sig inför det kommande marknadskriget. Även nästa år blir marknadspositioneringen viktig. En förklaring till it-branschens framgångar är dess förmåga att paketera sina produkter på ett för kunden attraktivt sätt. Ibland kan molnet framstå som enbart en ny och smart paketering, men drivkraften för molnet är en stark efterfrågan hos kunderna efter en ny leveransmodell av it.

Det finns en enormt stark vilja hos kunderna att komma bort från den förhärskande modellen där de binder upp sig i tunga licensavtal och uppgraderingsrutiner. Nu efterfrågas i stället större flexibilitet både när det gäller uppbindning i tid, leverantör och system. Kunden vill kort och gott betala för det som används. Dessutom kan molnet vara ett sätt att smita förbi it-avdelningar, som på många företag upplevs som stelbenta.

Fram till finanskrisen har alla stora leverantörer investerat tungt i supereffektiva datacenter, optimalt placerade runt om i världen. Hur mycket som har investerats är inte officiellt och leverantörerna har hittills varit ytterst försiktiga med att släppa in någon utifrån.

Tekniken i datacentren som gör dem mer eller mindre effektiva, inte minst energimässigt, är ett tungt konkurrensverktyg dagen då molnet lyfter. Några siffror från den amerikanska sajten www.datacenterknowledge.com ger ändå en fingervisning om omfattningen på investeringarna.

Under tredje kvartalet 2008 minskade Google sina investeringar i datacenter till knappt fyra miljarder kronor. Det ska jämföras med första kvartalet 2008 då Google investerade sex miljarder kronor. En fingervisning ger också uppgifter från Microsoft om att företaget minskar sina investeringar i datacenter med två miljarder kronor 2008.

Antag att minskningen är på tio procent. I så fall ligger Microsofts årliga investeringar på omkring 20 miljarder kronor. Förmodligen måste leverantörerna nästa år kunna påvisa märkbara intäktsströmmar från de här investeringarna.

Den andra trenden som blir tydlig nästa år är att de stora leverantörerna måste öka sina intäkter från program. Speciellt gäller det leverantörer som HP och Dell. Det är alltså upplagt för att jättarna fortsätter att köpa programföretag.

Källa: Computer Sweden 2009-12-28 http://www.idg.se/2.1085/1.281446/tjanster--en-het-trend-som-haller