Egna reformer pressar Skatteverkets chef

I sitt förra jobb som statssekreterare hos finansministern sprutade Ingemar Hansson ur sig politiska reformer. Nu tvingas han som generaldirektör hantera den svåra kris som reformerna har orsakat.

Nyligen skickade Skatteverket in en rapport till regeringen och vädjade om ytterligare 400 Mkr i permanent anslagstillskott då underskotten är stora och växande, vilket di.se tidigare har skrivit om.

Redan i dag är krisen ett faktum och kampen mot skattefusk är eftersatt. Får Skatteverket inte mer pengar måste kontrollverksamheten dessutom nästan halveras under de kommande fyra åren.

Ett av de viktigaste skälen till att Skatteverket har hamnat i den här sitsen är att myndigheten har fått ökade kostnader för att hantera drygt 30 nya reformer under den senaste mandatperioden. Totalt räknar myndigheten med att detta kostat 580 Mkr mellan 2006 och 2010.

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson kan inte dölja sin frustration över att beslutsfattarna har staplat nya arbetsuppgifter på varandra, utan att fullt ut ersätta Skatteverket för vad jobbet kostar.

”Vi har fått många nya arbetsuppgifter som vi inte har fått anslagskompensation för. Det går en gång, det går två gånger men när det sker så pass många gånger som det handlar om nu så går det inte längre utan att det blir oerhört besvärligt”, säger han.

Hur många av de här 30 reformerna har du själv varit med och tagit fram som statssekreterare på Finansdepartementet?
”Jag blev statssekreterare hösten 2006, så jag har varit med och skapat de allra flesta, visst har jag det. Och jag tycker de här åtgärderna är bra, men regeringen har inte bedömt att det har funnits budgetutrymme att kompensera Skatteverket fullt ut”, säger han.

I din nya roll är det någon av reformerna från mandatperioden som du skulle ha gjort annorlunda om du visste det du vet idag?
"Hade man slopat uppskoven för reavinster på bostäder så hade det varit enklare. Men det får då vägas mot det politiska önskemålet att ge uppskov för att uppmuntra rörlighet på arbetsmarknaden".

Hans chefskollega överdirektören Magdalena Andersson har en annan infallsvinkel.

”När man är politiker har man ofta väldigt bråttom. Då tänker man inte alltid på vad lagstiftningen får för ekonomiska konsekvenser hos myndigheterna. Om man har lite längre tid att planera kan man hitta mycket billigare lösningar, inte minst it-lösningar, jämfört med om det är mer brådskande”, säger hon.

Ett exempel är rot- och rutavdragen som Skatteverket just hu hanterar i fem separata system. Inte minst gör övergången till fakturamodellen att rot- och ruthanteringen blir extra besvärlig.

”Det är klart att det hade varit mycket enklare att vänta och införa fakturamodellen direkt, men nu är världen sådan att man väljer politiker för att de ska genomföra något och då vill man inte vänta på en utredning i flera år”, säger Ingemar Hansson.

(Källa: Di.se 2010-04-20) http://di.se/Artiklar/2010/4/20/204357/CITATKOLL-Har-satt-sig-sjalv-i-klistret/