Motion 2008/09:K237 E-legitimation och e-röstning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om e-legitimation och e-röstning (e-voting).

Motivering

I Sverige anser vi oss ligga långt fram när det gäller allt som har med Internet att göra. Att betala räkningar via Internet, eller välja skola, deklarera och mycket annat är vi vana vid sedan flera år tillbaka. Något som är klart möjligt, men som inte provats ännu är att genomföra folkomröstningar och val helt eller delvis via Internet. Precis som att man idag kan poströsta borde man framöver kunna ha Internetomröstning som alternativ.

I Estland började man fundera kring folkomröstningar och val via Internet, så kallad e-röstning (e-voting), någon gång kring år 2001 och vid lokalvalen på hösten 2005 genomfördes det första valet där man också kunde rösta online. Omröstningen fungerade och i parlamentsvalet 2007 användes det för andra gången när lite drygt 30 000 personer röstade online. Valet på Internet är öppet under sjätte till fjärde dagen innan valdagen och man kan ändra sin röst obegränsat antal gånger under den perioden. Har man röstat via Internet får man fortfarande rösta på vanligt sätt på valdagen och då gäller den rösten framför den man lagt via Internet. Om problem med tekniken skulle uppstå märks det innan valet är över så att åtgärder kan sättas in, och möjligheten att rösta på vanligt sätt på valdagen kvarstår. För att säkerställa att bara röstberättigade får rösta och att man bara kan avlägga en röst per person användes legitimationskort/körkort med ett chip på som signerar en röst innan den skickades in elektroniskt.

För att kunna genomföra omröstningar och val via Internet i Sverige behöver e-legitimation bli betydligt vanligare. Sverige har bra förutsättningar för bredare användning av e-legitimation och på sikt även införsel av möjlighet att rösta i demokratiska val via Internet. E-legitimationen blir mer och mer vanlig eftersom man använder den för att underteckna avtal på Internet, såsom ansökan av barnomsorgsplats eller vid inlämning av elektronisk självdeklaration. Många personer i Sverige är även vana att legitimera sig på nätet med hjälp av installerad mjukvara, bankdosor eller koder som banker tillhandahåller för att möjliggöra utförande av bankärenden via Internet.

Säkerhetsaspekten är självfallet mycket viktig när det gäller något så viktigt som ett allmänt val. Därför måste höga krav ställas på att valsystemet inte kan störas ut, att det inte är möjligt att ändra någons röst och att vad man röstar på hålls hemligt både gentemot myndigheterna och inför andra i den röstandes närhet.

Möjligheten att rösta med e-legitimation bör prövas. Från början kan försök i mindre skala göras, till exempel skulle kommuner kunna anmäla intresse för att ingå i försök där lokala folkomröstningar eller lokala val också sker över Internet.

EU-valet år 2009 ligger sannolikt för nära i tiden för att utgöra ett realistiskt försöksval, men skulle i andra hänseenden passa väl. Det vanligtvis väldigt svala intresset gör att många inte ser poängen med att ta sig till vallokalen, men om det är enklare att delta ökar sannolikheten för ett högt valdeltagande.

De lägre kostnaderna, sett i varje fall från väljarens horisont, för att genomföra val över Internet skulle kunna leda till att antalet folkomröstningar – såväl lokala som nationella – kan komma att öka. Idag är ett val en stor aktivitet som kräver valsedlar, bemanning i vallokaler, rösträknare, etc. Därutöver måste väljarna ta sig till vallokalen. Även om Sverige har ett högt valdeltagande är det centralt att använda den moderna tekniken för att möta den nya generationens krav. Inom en snar framtid bör det vara fullt möjligt att alla eller i stort sett alla lägger sin röst via Internet.

Genom fler folkomröstningar kan även medborgarna påverka kommande politiska beslut eller överpröva beslut i sådana frågor där den politiska eliten har en åsikt och folket en annan. Fördelarna med e-röstning är många och med ett eller flera försök i nästa val kan vi analysera och utvärdera nämnda aspekter närmare.

För att e-röstning ska vara möjligt erfordras emellertid att e-legitimation blir betydligt vanligare. Idag finns det flera lösningar – allt från legitimationskort med datachip till SIM-kort och mjukvarulösningar. I implementeringskedjan uppstår fortfarande flera problem. Ett sätt att driva på utvecklingen är att utarbeta standarder för e-legitimation där olika tekniska lösningar kan användas.

Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen skyndar på förekomsten av e-legitimation och utformar teknikneutrala och långsiktigt hållbara riktlinjer och rekommendationer för marknadens aktörer. Ett sådant arbete måste även beakta möjligheterna till en effektivare e-förvaltning och framtida e-omröstningar.

Stockholm den 22 september 2008



Eliza Roszkowska Öberg (m)



(Källa: Sveriges Riksdag september 2008)

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dokid=GW02K237