Röstmaskin avgör valet

Sista ordet Nu är det knappt en vecka kvar till presidentvalet, det vet väl varenda människa mellan 3 och 99.

Aldrig har mediebevakningen i Sverige varit så intensiv. Kulturradion har, passande nog, en programserie med rubriken ”USA på hjärnan”.

Märkligt nog tycks alla ha glömt den genanta krisen i valet som gav George W Bush en knapp seger för åtta år sedan: Maskiner som tappade röster, pappersblanketter som var svåra att tolka ens vid upprepade analyser och servicetekniker som lyckades pilla ut borttappade elektroniska röster ur en del maskiner.

Hur är det i dag?

Efter valkrisen kom en ny lag, Help America Vote Act, tillsammans med fyra miljarder dollar till stöd för stater som behövde byta ut sina apparater.

Pengarna gick indirekt till de få tillverkare av röstmaskiner som levererat den kritiserade utrustningen: Diebold, Election Systems & Software och Sequoia.

Analysföretaget Datamonitor kom tidigare i höst med en rapport, en sådan där rapport som kostar skjortan och bara köps av några tillverkande industrier.

I den publika sammanfattningen påpekar Datamonitor att elektroniska system med pekskärmar fått dåligt rykte, eftersom de inte ger något kvitto på att rösten registrerats – och registrerats rätt.

De flesta valdistrikt kommer att använda optiska skannrar och flera elektroniska system ska leverera kvitton.

Webbplatsen dvice.com/voting/ har gjort en interaktiv karta som visar procedurerna i varje stat. Optisk inläsning domninerar, medan ett dussin stater kör elektroniska system med pekskärmar.

Flera stater har olika slags system och i Idahoo röstar en fjärdedel av väljarna med hålkort!

I staten New York används fortfarande mekaniska, enarmade räknare, där men drar i en spak för att rösta. Sammanlagt finns de runt 40 olika system i drift.

Scientific American har en mer detaljerad karta än Dvice och visar även de olika röstmaskinerna i bild. Gå in på vår snabblänk cstjanster.idg.se/d/844 och läs mer.

Givetvis har inte ”alla glömt”, som jag skrev. Inte i USA och inte på webben, de misstänksammas hemvist. Där finns en uppsjö av synpunkter om alltifrån medvetet riggade val till belagda berättelser om maskiner som redovisat helt galna resultat.

Som en maskin i Columbus, Ohio, som 2004 gav Bush 3 900 extra röster i ett valdistrikt med 638 röstberättigade. Exemplen är många.

Ett rimligt krav är att ett system ger en pappersutskrift och inte bara en slutsumma.

Givetvis finns det medborgarorganisationer som engagerar sig, till exempel Black Box Voting (blackboxvoting.org) från Seattle.

Organisationen har till och med handböcker och checklistor för att hjälpa röstare att vara säkra på att allt går rätt till.

Och för säkerhets skull har den en stor skara frivilliga i beredskap för den dag röster måste räknas för hand.

Teknikens och demokratins föregångsland USA är alltså som vanligt ett land med avgrundsdjupa svarta hål.

Här hemma får vi vårda våra papperslappar i kuvert tills vidare. Med viss tacksamhet.

Estland var för övrigt först med webbröstning.

(Källa: Computer Sweden 2008-10-29)

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.188709/rostmaskin-avgor-valet